Jag har fått lära mig leva på ett helt nytt sätt - i samarbete med kroppen. Jag kan inte längre utgår från knoppens signaler utan måste även lyssna in resten av kroppen. Ibland har jag svårt att leva efter divisen "se livet positivt". Det är inte alltid så positivt att leva med kroniska sjukdomar MEN jag har blivit tvungen att se livet på ett annorlunda sätt. Det är inte självklart att vakna varje morgon och studsa ur sängen för att ge sig på dagens utmaningar. Vissa morgnar stannar jag i sängen och väntar ut den värsta smärtvågen. Då gäller det att kunna se det små guldkornen i vardagen. För dem finns! Jag måste bara öppna upp sinnet och ta in godbitarna. Se bortom det där som gör ont och fokusera på det som är bra.

Det är här som inredning kommer in. Med lite energi kan jag se till att jag kan njuta av min omgivning. Små vackra ting som förgyller vardagen. De dagar jag inte kommer upp ur sängen och min hjärna orkar tänka på annat än smärta kan jag inspirera mig med vackra bilder i tidningar och på nätet. Fundera och planera vad nästa steg ska bli. Sen se till att mannen utför mina idéer utifrån mina instruktioner från sängen😋 Det är tur att min man också gillar förändring, annars vet jag inte hur vi skulle gjort!